The purpose of this thesis is to evaluate and compare the retrieval effectiveness of two search engines on the Internet: Svensk medicin and Google Scholar. Svensk medicin is a medicine-specific search engine and Google Scholar specialises in indexing scholarly material. A set of 20 questions in four categories were used to conduct the searches with the search engines. Genuine medical information needs were selected from a question collection provided by the television program Fråga doktorn. The relevance of the first 10 retrieved documents was judged by using a binary scale and the measure used was precision.

Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin.

Den ökande användningen av komplementär och alternativ medicin (KAM) bland befolkningen föranledde syftet med föreliggande studie. Författarna ville undersöka vilken kunskap och vilka attityder sjuksköterskor har gällande KAM och hur detta påverkar sjuksköterskans ställningstaganden. Litteraturstudie valdes som metod där åtta artiklar granskades och analyserades. Leiningers teori och Sunrises modell användes som teoretisk referensram. Resultaten visar att sjuksköterskor generellt är positivt inställda till KAM men har begränsade kunskaper i ämnet.

Hur kan jag skapa ett nytt säkert sätt för att hantera din medicin? I Sverige så är det 50% av alla patienter som tar sina mediciner på fel sätt. Detta leder till att patienterna får försämrade behandlingsresultat och att Sveriges sjukvård och sjukhus förlorar mycket pengar på att behandla de patienter som kommer till akuten på grund av felmedicinering.Målet med det här projektet är att skapa något som hjälper patienterna att komma ihåg att ta deras medicner och även hur de ska göra det. För att minska felmedicineringen så att patienterna kan leva ett bra liv även om de hanterar många mediciner vare dag.Resultatet är ett modulsystem med två produkter som förvarar och systematiserar medicin för patienter. Den första produkten är lådor som varierar i olika storlekar beroende på vilken medicin som ska förvaras.

Den här studien fokuserar på komplementärmedicin ur fyra informanters perspektiv och med kopplingar till aktuella vetenskapliga diskussioner och strömningar. Bakgrunden till studien är en ökande användning av komplementärmedicin i samhället och livliga debatter kring dess vetenskapliga status. Syftet är att genom kvalitativa metoder belysa viktiga aspekter av informanternas användning av komplementärmedicin. Mycket uppmärksamhet ägnas åt informanternas syn på de olika metodernas effektivitet, hur denna definieras och vilka konkreta resultat informanterna strävar efter eller upplever..

Hur kan jag skapa ett nytt säkert sätt för att hantera din medicin? I Sverige så är det 50% av alla patienter som tar sina mediciner på fel sätt. Detta leder till att patienterna får försämrade behandlingsresultat och att Sveriges sjukvård och sjukhus förlorar mycket pengar på att behandla de patienter som kommer till akuten på grund av felmedicinering.Målet med det här projektet är att skapa något som hjälper patienterna att komma ihåg att ta deras medicner och även hur de ska göra det. För att minska felmedicineringen så att patienterna kan leva ett bra liv även om de hanterar många mediciner vare dag.Resultatet är ett modulsystem med två produkter som förvarar och systematiserar medicin för patienter. Den första produkten är lådor som varierar i olika storlekar beroende på vilken medicin som ska förvaras.

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus påfrågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementa?r alternativ medicin (KAM). Det visar sig att anva?ndandet av KAM o?kar hos befolkningen i va?rlden. Det finns ett stort informationsutbud pa? internet vilket kan leda till risker fo?r patienter vid felaktig information.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Bakgrund: Smärta och smärtbehandling är en viktig del i sjuksköterskans yrkesutövning. Det är därför viktigt att ha kunskap om olika behandlingsmetoder för att på ett individanpassat sätt främja en god omvårdnad. Cannabis har länge använts i medicinskt syfte bland annat för att hantera smärta. En adekvat smärtlindring är av betydelse för patientens livskvalitet.Syfte: Att beskriva hur patienters livskvalitet påverkas av att använda cannabispreparat som analgetika vid långvariga smärttillstånd.Metod: Litteraturstudie med systematiska sökningar valdes som metod. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo, även manuella sökningar genomfördes.Resultat: Resultatet är baserat på 21 vetenskapliga artiklar med olika ansatser.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Syfte ? Syftet med denna studie är att skildra de framgångsfaktorer och problem som kan uppstå vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser även att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen. Metod ? För att uppnå vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie är att föredra om man vill studera och öka förståelsen av en specifik händelse eller plats.

Läkemedelshantering såsom administrering av medicin till patienter är en av de dagliga omvårdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vårdas under Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att få medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av läkemedelsadministrering då de vårdas under LPT. Metoden är av kvalitativ natur där empirin samlats in med hjälp av intervjuer som har analyserats med manifest innehållsanalys.

Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rättigheter att praktisera i en miljö där många olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementär och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvården, vilket inneburit en bristfällig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. Användning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att få bättre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen är att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och inställning till samarbete med traditionell skolmedicin.Utifrån en litteraturstudie utarbetades en enkät som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkätstudien och som syftade till att ta reda på deras syn på samarbete med den skolmedicinska sjukvården.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvårdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.